Lättast går det att bestämma åldern på unga tallar. Tallen gör enbart ett kvistvarv per år, därmed är kvistvarvens antal det samma som trädets ålder. Då du ska bestämma åldern lönar det sig att utnyttja stubbar som finns i närheten och räkna årsringarna på dem.
På äldre tallar har de lägre kvistarna fallit bort genom naturlig kvistrensning. På dem måste du därför uppskatta det antal år som trädet har behövt för att nå upp till den höjd där kvistvarven börjar. Ju längre norrut du befinner dig och ju sämre växtplatsen är desto långsammare växer tallen och de andra trädslagen. Du har inte nytta av kvistvarven på något annat trädslag än tall.
Då du ska bestämma åldern lönar det sig att utnyttja stubbar som finns i närheten och räkna årsringarna på dem. Låt deltagarna räkna trädets ålder från en färsk stubbe. Låt dem söka fram årsringen för det år då de är födda. Om ni är i en tallskog med unga tallar kan ni räkna åldern på en tallskog utgående från grenvarv.
Fakta: Den exakta åldern på ett träd får man med en tillväxtborr, utifrån dess borrspån kan man räkna ”växtvarven” d.v.s. årsringarna.
Om du önskar en mer utmanande uppgift så mät trädets höjd:
Käppmetoden är en relativt säker metod att mäta trädets höjd med. Sök reda på en rak käpp. Håll i käppen på så att armen och käppen är lika långa. Om du försiktigt sätter käppens ända mot ansiktet får du rätt längd. Gå bakåt så långt att din hand där du håller i käppen sammanfaller med trädets fot och käppens övre ända med trädtoppen. Stega därefter upp avståndet från den plats du befinner dig på till trädets fot – avståndet är trädets höjd. För en nybörjare är det värt att lägga på minnet att tallen och björken sällan blir 30 meter hög i södra Finland. Endast granen kan i undantagsfall bli 40 meter. Låt deltagarna öva att mäta höjden på olika träd med käppmetoden.
Fakta: Trädets exakta höjd mäts med instrument som heter hypsometer.
