Det har alltid varit vanligt att under den dystra vintertiden smycka husen med gröna plantor som ger hopp om ett nytt år och ett nytt liv. Men traditionen med julgranar, som vi känner dem, är bara några hundra år gammal.
Seden att klä hemmet med levande träd och kvistar är mycket gammal och tjänade till att skydda hemmet mot alla sorters onda makter och väsen. Julgranen hade från början troligtvis till uppgift att hålla onda makter på avstånd. Fortfarande tar många in påskris till påsken och dekorerar med löv vid sommarbröllop och andra festligheter, seder som har samma historia som julgranen.
Julgranens rötter i Tyskland
Seden med att ta in en julgran dök upp i Tyskland redan under 1400-talet. De första julgranarna var små och hängde i taket eller stod på borden, de påminde lite om julljusstakar. På 1830-talet kom julgranstraditionen till de finländska godsen och herrgårdarna, men det dröjde ett tag innan seden spred sig från adelsfolket till bönderna. Först kring år 1900 hade julgranen blivit vanlig även ute hos bönderna i stugorna.
Att hänga olika slags prydnader i julgranen har varit vanligt ända från början. De första granarna var dekorerade med levande ljus och godsaker som frukt, konfekt, pepparkakor och saffranskringlor. Man hängde vanligtvis äpplen i granen för att tynga ner de grenar som ljusen satt på så att de skulle sitta rakare. Det blev dock allt vanligare att familjerna började tillverka sina egna prydnader i papper och halm. Klassikern bland julgranspyntet, glaskulan, kom på 1820-talet.
Julgransodlingar
Finländarna använder 1,5 miljoner julgranar per år. Hälften av julgranarna blir hämtade direkt från skog, många av dem stjäls trots att det är förbjudet. Den andra hälften av julgranarna är köpta, det finns både ”vanliga skogsgranar” och odlade granar till salu.
I Finland finns drygt 600 julgransodlare som satsar på att odla fram fina julgranar. Den vanliga granen är den gransort som odlas mest, men man odlar också serbisk gran, svartgran och blågran. De olika granarterna ser olika ut och luktar också olika. Blågranar kan till exempel lukta katturin.
Varje år importeras ungefär 100 000 julgranar till Finland. På andra håll i världen är julgransodling nämligen en storindustri. I Danmark odlas omkring tio miljoner julgranar upp varje år, i Tyskland tolv miljoner och i USA hela 37 miljoner.
Mer än bara julgran
Granen är kanske det viktigaste trädslaget för den finska skogsindustrin, papperstillverkarnas favoritträd. Granvirke används även till plankor och faner. Granen vandrade in i Finland österifrån ganska sent efter istiden men har klarat sig bra i konkurrensen med de andra trädslagen. Idag är granen vårt nästvanligaste trädslag, tallen är vanligare. Granen trivs på ganska näringsrik och fuktig mark. Rotsystemet är väldigt ytligt, de flesta av granens rötter finns strax under markytan. Därför faller granarna lätt i stormar.
Tips:
Du kan ställa en julgran på gården och pryda den med godsaker för djuren, teill exempel talgbollar, äpplen, morötter och julkärvar.
Visste du att:
- Första dygnet måste julgranen få mycket vatten. Det kan gå åt fem liter för en stor gran. Därefter dricker granen en till tre liter per dygn.
- Man behöver inte sätta socker eller sprit i vattnet, som många gör.
- En julgran vars snittyta torkat suger aldrig mera vatten, så se till att granen alltid har vått om fötterna.
- Ifall granen inte är färskhuggen när den tas in ska man såga bort en centimeter från stammen, ge den varmt vatten samt kanske till och med spruta vatten på barren.
- Granens stam ska sågas rakt av, inte täljas så den ryms i julgransfoten. En täljd stam suger inte vatten.
Text: Nina Jungell
Foto: Pixhill.com/elenathewise
Ur 4H-bladet 5/2012.